Jonas * TENGMAN

Eigenschaften

Ereignisse

Eltern

Ehepartner und Kinder

Notizen zu dieser Person

Gården ärvdes sedan av Chenons dotter Ebba Elisabeth. Hon var gift två gånger, och var i andra äktenskapet gift med löjtnant Jonas Tengman. Som karolinerofficerdeltog Tengman i kriget mot ryssarna 1740-1743.

***********

Gårdens långa kontinuitet med årsringar

Echstedska gården, Smedbyn, nämns som en skattlagd gård i jordeböcker från 1540. Gården har haft många ägare och markerna har skiftats mengården har funnits i minst 460 år och med dagens gårdsformation i 240 år.

Gården bär trots sin välbevarade helhet med sig årsringar som härrör sig från hur den brukats över tid samt från olika tiders restaureringsideologier. Däribland kan nämnas mangårdens fönster från 1800- talet, restaureringar av väggmålningar i olika skeden, gräsplanen på tunet, de stora trädens uppväxande och rivna ekonomibyggnader. Dessa avtryck får nuses som ett värde i sig och framgent vara en del av gårdens historia.

Gårdens tidiga historia

von Echstedtska gården är belägen på en höjd vid sjön Summeln i Kila socken. Bygden hade tidiga bosättningar och fornlämningar antyder att människor slagit sig ned här redan på stenåldern. von Echstedtska gården som har det ursprungliga namnet Smedeby nämns i 1540 års jordebok, med en ägare vid namn Henrik. Gården räknas ibörjan av 1600-talet som en av socknens stora gårdar. Den kom också att fungera som prästgård under 1700-talet, med dåvarande ägare Johannes Dionysius Chenon (1659- 1741), som var kyrkoherde i Kila

Gården ärvdes sedan av Chenons dotter Ebba Elisabeth. Hon var gift två gånger, och var i andra äktenskapet gift med löjtnant Jonas Tengman. Som karolinerofficer deltog Tengman i kriget mot ryssarna 1740-1743.

Den ena av parets två söner, Johan Niklas Tengman övertog därefter gården. Han var hovauditör och gift med Märta Helena von Wulffschmidt. Dessa fick två barn och kort efter det andra barnets födelse 1756 flyttar paret från Värmland till Blomsholms herrgård utanför Strömstad.

Dagens von Echstedska gård kommer till.

Den nya ägaren var Bengt von Echstedt (f. 1723- d. 1794). Han förvärvade gården av paret Tengman och Wulfschmidt enligt köpebrev den 7 februari 1760. Efter tvåår låter han själv skriva över dörren till sin manbyggnad att "Åhren 1762, 63 och 64 är Smedby Gård hel och hollen nybygd af B v E.

Han uppförde senare också en trädgård med karpdamm och sällsynta växter samt en lång rak allé österut.

Gårdens tidiga historia

http://www.myheritage.com/site-family-tree-76726071/wahlgren?familyTreeID=6

http://www.myheritage.com/site-family-tree-208480371/familjen-linds-slakttrad?familyTreeID=1

Varifrån kommer alla dessaTeng-namn?

Jag har funnit fem intressanta iakttagelser i min jakt på mina gamla släktingar:

Många som tog sig namnet Teng-nånting :

1/ kommer från trakten av Tengene socken,

2/ Levde ungefär samtidigt från slutet av 1600-talet – början 1700-talet

3/ de var ofta kyrkans män,

4/ många är släkt med varandra, även om det är på håll och

5/ verkar göra ungefär samma saker såsom att skaffa sig vapensköld;

Tengene socken heterockså ibland Tegene eller Tengened i vissa texter, men syftar på det pastorat som idag kallas Tengene församling i Skara Stift (Grästorps kommun).

Tengene lär komma från ordet teg som betyder vanligen markområdet mellan två slutfåror vid tegplöjning eller mellan två tegdiken.

Följande personer levde ungefär samtidigt och kommer alla från Tengene eller trakterna runt Tengene,t ex, Främmestad, Malma, Bäreberg, Alingsås, Falköping osv, - dvs inom ett inte allt för stor område i Västergötland.

Ännu märkligare är att de måste ha känt till historien runt Lars Tengbom, en av de märkligaste präster som någons levat enligt Runeberg: http://runeberg.org/skarahe1/0350.html 

De flesta valde dessutom alla att skaffa sig en vapensköld: 

Tenggren * /Tänggreen/ Benedictus Elavi (1655–1714), Född i Främmestad vid Tengene socken, kyrkoherde iFrämmestad, 1711 i Gökhem, 1697. Sköld: En kalk. Eder 21. – Brodern Petrus (1658–1707), kyrkoherde i Råda, 1697. Sköld: Dito. Hjälmprydnad: Tre blommor uppväxande (från en uppskjutande spets?). Eder 21. – Dennes sonson Peter (1727–85), kyrkoherde i Hångsdala, 1772. Sköld: Ett ungt lövträd uppväxande från gräsbevuxen mark. Hjälmprydnad: En planta mellan två hjorthorn. Eder 57. 

Tengman * Gunnar (~1670 - 1722),Född i Tengene socken, kyrkoherde i Rackeby, 1697. Sköld: En kalk. Hjälmprydnad: En åttauddig stjärna. Eder 21. 

Tengmark Jonas (död 1753), kyrkoherde i Falköping, 1743. Sköld: En stolpvis ställd gren förgrenande sig itre stjälkar (vardera slutande i en liten knopp eller ett bär). Hjälmprydnad: Tre strutsplymer. Eder 43. 

Tengroth * Lars (1701–1758), Född i Bärebergs socken vid Tengene socken, kyrkoherde i Leksberg, 1751 i Alingsås, 1743. Sköld: En uppslagen bok och sinister därom ett latinskt kors på mark (tvärslån vriden halvvägs så att den nästan är balkvis ställd). Eder 43. 

Tengwall + Lars Tengval (1671-1731), Född i Tengene socken, Malma, Skaraborgs län, kyrkoherde i Kvidinge, 1715. Sköld: Ett lamm med tvetungad fana. Lunds domkapitel FIa:64, LLA (MS). – Sonen Michaël Tengwall (stavar så1743, Tengvall 1772), kyrkoherde i Lemmeströ och Börringe, 1743–72. Sköld: Ett lamm med tvetungad fana på mark och ovan sinister en nedskjutande sol. Hjälmprydnad: Ensol inuti en blomsterkrans. Eder 44; 52

Tengbom, * Lars. (1669-1735), Född i Bärebergs socken, Dog i Främmestads socken ochvar kyrkoherde i Bärebergs Socken.

.... En av de få som tognamnet Teng-nånting men som inte hade vapensköld men hade ju en så bra historia så alla kommer ihåg honom ändå .... 

 De som har en * efter sig finns med iTengroths-släkten i myheritage och är mina släktingar på nära eller lång håll, + (Tengwall) är i en egen släktgren (ej släkt) 

/ Per Tengroth

http://hem.passagen.se/gronstub/vapen.htm

Från 1600- och 1700-talen påträffas mycket ofta ofrälsevapen i sigill som har tillhört präster, officerare, ämbetsmän, tjänstemän, borgare och dylikt. Oftast är det s.k. ofrälse ståndspersoner, men vapen förekommer även bland bönder. Mängden av vapen är översvallande och till större delen outforskad. Endast stickprovsvis (ett par tre tidskriftsartiklar) har den enorma kulturhistoriska skatten av äldre ofrälse släktvapen omskrivits i litteraturen, så här nedan är det arkivfynd som på detta vis sammanförs för att underlätta forskningen och öka kunskapen om dessa vapens existens. Där inget annat anges är beläggen gjorda av mig i samband med olika heraldiska och genealogiska utredningar. Oftast är källan ett lacksigillavtryck, eftersom sigillen ofta graverades med släktvapnet. Med litet släktforskning är sannolikheten stor att man i en specifik släkt kan söka reda på sigill i till exempel brev, räkenskaper, inkomna handlingar, bouppteckningar... Många av nedanstående släkter är utslocknade, men i de fall som en släktfortlever så kan vapnet alltid åter komma till heders. I regel är tinkturerna (färgerna) okända, varför de måste rekonstrueras. Läs mer om så kallad heraldisering. Vapen som återtas i bruk överförs från denna listatill Förteckningen. 
 Vissa sigills ägare tillhör från utlandet härstammande adelsätter eller patriciersläkter vars eventuella adliga status är oklar. För upplysnings skull återfinns en del sådana vapen i denna förteckning, dvs sådana vapen som inte är lätt tillgängliga i litteraturen. De vapen som däremot faller utanför ramen för denna förteckning är svenska medeltida vapen för frälsesläkter (för dessa, se Raneke: Svenska medeltidsvapen, I–III, 2:a uppl 2001), vapen tillhörande i Sverige adlade ätter, introducerade på Riddarhuset eller ej (dessa är enklast överblickbara i Raneke: Svensk adelsheraldik, 1990) och vapen tillhörande de ointroducerade adliga ätter som är upptagna i Kalender över Ointroducerad Adels Förening. Även sigillbilder av mer emblematisk än heraldisk karaktär listas också här nedan. 
 OBSERVERA: Det kan understrykas att materialet alltså inte består av handboksmässiga färgillustrationer, fastställelsehandlingar e.dyl., utan alltså av belägg på vapen använda i praktiskt bruk, d.v.s. enfärgade avtryck i lack på brev m.m. Beskrivningarna är om inte annat mina, antecknade efter hur jag har tolkat sigillavtryckens innehåll. 
 Har Du träffat på sigill? Uppgifter om deras innehåll är mycket välkomna här. 
 Beläggsamlingen är senast tillökad den 31 december 2010 med Sahlgren, Ehrich, Ultin, den 24 juli 2006 med Hans Jacob Cavallin, 5 december 2005 med Maria Danielsdotter Holm, den 21 oktober 2005 med Bengt Mårtensson, Gäddners, den 1 oktober med Henrik Aulin, I... I..., Æimeloeus, Nohrmarck, Östberg, Stenbäck, Aspegren, Borenius, G Haartman, Idman, Tenlenius, P Bolin(?), Ulnerus, Zelberg, Lars Wigman, Samuel Huss, Nordstrand, Jonas Törnsten, Tesche, Fatebur (Henricius), Rötgert Boisman, Kröell, Olde, Vintapper, Jöns Hemmingsson, Joen Berg. Kompletteringar har gjorts den 24 juli 2006 vid Olaus Cavallius, den 5 december 2005 vid Hans Nielssön Strelow, den 21oktober 2005 vid Gravander, Israel Kolmodin, Anders Twet, Julius Micrander, Omœnius, Dahlmark, Esbern Hassel, Laurentius Grubb. 

Quellenangaben

Datenbank

Titel	Familie Toelken
Beschreibung	Bremer Familienverbindungen Europa und alle Welt.
Hochgeladen	2021-04-26 18:14:08.0
Einsender	Christian Tölken
E-Mail	christiantoelken@web.de
Zeige alle Personen dieser Datenbank

Herunterladen

Kommentare

Einen neuen Kommentar schreiben

Name
E-Mail
Webseite (optional)
Nachrichtentext

Um Missbrauch zu verhindern, lösen Sie bitte diese Aufgabe, indem Sie die Geburtsdaten aus beiden Einträgen eingeben.

Einen Kommentar schreiben.